Naprapaten tipsar & informerar

2019

Naprapatkliniken i Piteå önskar Glad Påsk!

Nu önskar vi dig en riktigt härlig påskhelg med sol och återhämting. Vi finns på plats igen som vanligt från tisdag 23 april. Du är välkommen att lämna meddelanden på våra telefonsvarare och vi svarar i mån av tid och möjlighet.

Sköt om dig!
/Peter och Björn
 

Naprapatkliniken i Piteå: Vad är ryggskott?

Ryggskott är inte kul och ni är många som har besökt Naprapatkliniken med anledning av just ryggskott. Vissa av er har så ont att ni behöver hjälp för att alls ta er in på kliniken och ned på behandlingsbänken. Så smärtsamt kan ett ryggskott vara (vi har själva provat på, så vi vet hur ni har det).  

8 av 10 får någon gång i livet ont i ryggen. Exempelvis ryggskott, en riktigt jobbig och ibland dramatisk upplevelse. Men vad är då ryggskott och vad är det egentligen som gör så ont? Så här säger vi naprapater om ryggskott:

Vad är ryggskott?
Ordet ryggskott brukar användas vid plötslig eller gradvis värk i framför allt ländryggen. Vid ryggskott upplever du svårighet att gå rakt och att ställa dig upp från sittande/liggande. Du kan även uppleva symtom som ischias eller lättare utstrålning till säte och eller benen. Ryggskottet i sig är ett symtom där det sällan går att hitta någon allvarlig skada eller bakomliggande sjukdom. Smärtan kan komma från många olika strukturer i ryggen, t.ex. från muskler, lederna mellan kotorna, diskarna eller ledbanden.

Ibland kommer smärtan plötslig och i andra fall smyger den sig på under lång tid. Särskilt i de senare fallen kan det vara svårt att peka på varför. I många fall är det summan av flera faktorer som till slut gör att kroppen säger ifrån och böjar signalera smärta.

Vanliga faktorer som framkallar smärta kan vara stress, dålig arbetsställning eller tunga lyft. Ryggsmärta och ryggskott kan även ha psykosociala orsaker, och i dag ser vi att allt fler människor i pressade livssituationer oftare har problem med ryggsmärta.

Vad gör naprapaten åt ryggskott? 
När du kommer till oss på Naprapatkliniken utför vi en noggrann klinisk undersökning för att utesluta andra tänkbara orsaker till ryggsmärta som till exempel diskbråck. När så behövs hänvisas du vidare till läkare. Akuta ryggskott kan ibland behandlas framgångsrikt med bland annat manuella tekniker och förbättring sker ofta momentant under behandlingen.

De leder i ryggen som inte har fullgod rörlighet behandlas med manipulationsbehandling. Konkret för vi leden till ett ytterläge där ett lätt tryck utförs för att skapa en ökad ledrörlighet. Oftast minskar smärtan betydligt på en gång och medför att det blir lättare att röra sig. Har du inte för mycket muskelkramper, så kallade försvarskramper, så kan vi även påbörja den muskulära behandlingen. Om smärtan har pågått länge kan det behövas fler behandlingar innan du blir bättre. Du får även råd om övningar och olika  åtgärder som kan hjälpa dig att undvika ryggvärk i framtiden.

Varför gör ryggskott så ont?
Tvärt emot vad du kanske tror så är ryggskott är ingen medicinsk diagnos. Det är en beteckning på ett smärtsamt tillstånd i ryggen som kan uppkomma vid stelhet i lederna mellan ryggens kotor vilket leder till smärta och begränsad rörelseförmåga. Musklerna i det berörda området reagerar med sammandragningar och kramper vilket förstärker smärtan runt det stela området i ryggen. I vissa fall kan stelheten medföra att en nerv kläms. I ländryggen är det oftast ischiasnerven som påverkas vilket kan leda till utstrålningskänsla i benen.

Många patienter frågar vad det egentligen är som gör så ont och varför krampar ryggen vid ryggskott? Neurokirurgerna i Lund hävdar att det definitivt inte är muskler som gör ont. Musklerna krampar bara för att skydda dig från den smärta du upplever, så kallade försvarskramper.

Men vad är det då som gör så ont? Det är egentligen ingen som exakt vet vad som orsakar smärtan. Ofta kan det vara ledkapseln. Ledkapseln är väldigt smärtkänslig och ligger som en strumpa runt leden. Ligament och ledband som går runt själva kotan kan också smärta när de utsätts för stor belastning. 

Även om det känns som att ryggen håller på att gå sönder så är det sällan fallet. OM något går sönder så är det disken mellan kotorna. När en disk går sönder/belastas för mycket så sipprar det ut vätska från disken. Vätskan provocerar nerver i området som i sin tur skickar smärtsignaler till hjärnan. Försvaret från hjärnan blir då mer kramper för att du inte ska röra dig.

Hur kan jag själv underlätta mitt ryggskott? 
- Först och främst: det ska inte göra ont. Därför är det viktigt att du inte provocerar smärtan. I den akuta fasen varken kan eller vill du röra på dig. Inta sängläge något dygn om du inte kan ställa dig upp utan att stödja dig på någon annan. Men så fort du känner att den akuta fasen är över ska du upp igen. Var inte rädd för att kliva upp men undvik sådant som gör smärtan värre.
- Långvarig vila kan leda till att du blir stel i leder, muskler förtvinar och  skelettet urkalkas. Rör på dig!
- Det går bra att arbeta om du har ett arbete som inte förvärrar smärtan.
- Som alltid, tänk på att sitta aktivt. Upp och rör på dig ofta.
- Om du måste lyfta något, vrid inte kroppen samtidigt som du lyfter och tänk på att hålla det du lyfter nära kroppen.
- Så snart det är möjligt kan du börja försiktigt med att promenera, åka skidor, cykla eller simma. Undvik aktiviteter som ger stötar, som löpning, hopp o. dyl. 

Kan jag förebygga ryggskott?
Visst kan du det och som vanligt är motion och en lugnare tillvaro två viktiga ingredienser för ett smärtfritt liv. 

Gör det enkelt för dig själv och välj den typ av motion som du tycker om och passar dig bäst. Det viktigaste är att du rör på dig regelbundet. Sätt gärna lite extra fokus på mage och sätesmusklerna, de hjälper dig att slippa ryggont i framtiden. 

Aktivt sittande. Tänk på ergonomin när du sitter och skaffa gärna en arbetstol med flexibelt säte för aktivt sittande. Om du har möjlighet till stående arbete kan du dela upp dagen i små pass av sittande respektive stående. Placera skrivaren i ett annat rum eller hitta på någon annan smart lösning som gör att du regelbundet måste resa dig och gå en sväng.

Stress påverkar hela kroppen och ökar bland annat anspänningen i din rygg. Ta dina stressymptom på allvar och gör något åt dem i tid. Det är en livslång investering.

Stress och stillasittande gör att vi tappar vår funktion med magandningen, 
Magområdet stelnar till och tvingar kroppen att kompensera den rörligheten längre ned. Det leder till ökade spänningar som i sin tur kan leda till ryggskott, ryggbesvär och ryggproblem.

Nu håller vi tummarna för att du slipper drabbas av ryggskott. Om inte - hör av dig så hjälper vi dig att blir smärtfri igen.

Sköt om dig!
Peter 



Källa: Svenska Naprapatförbundet

Naprapakliniken i Piteå tipsar: Bli smärtfri i skuldra och nackeli

Besvär i nacke och skuldra innebär smärta, värk eller nedsatt funktion i den ena eller båda kroppsdelarna. Dessa besvär kan variera i svårighet och vara under kortare eller längre perioder. Besvären återkommer ofta i de fall muskulära obalanser kvarstår på grund av för lite aktivitet och träning och för mycket statiskt arbete. Smärta i nacke och skuldra beror ofta på en felaktig arbetsställning eller långvarig ensidig belastning. Orsakerna kan också vara av psykosocial karaktär – stress och dåliga möjligheter att påverka sin arbetssituation är exempel på sådant. Ibland uppstår en obalans mellan framsida och baksida av skuldran där bröstmuskulaturen är starkare vilket kan leda till trötta och smärtande muskler på skuldrans baksida. Kombinationen av arbetsrelaterade orsaker och inaktivitet är vanligt förekommande vid dessa besvär.

Hur blir jag av med smärta i nacke och skuldror?
Förutom manuell behandling hos naprapat krävs ofta att patienten själv förändrar sin arbetsmiljö , sitt sätt att arbeta och sin aktivitetsnivå. Kortare arbetspass med större variation är åtgärder som kan minska risken för att besvären återkommer. Träning och stretching i kombination är ofta effektivt för att skapa bättre funktion. Ergonomiska förändringar är av stor vikt eftersom du då ändrar en stor negativ exponering för kroppen.

Friska personer som sitter mycket vid datorn i sitt arbete, löper högre risk att senare drabbas av nack-skulderbesvär. Ge dig tid att känna efter. Var uppmärksam på om du till exempel drar upp axlarna, biter ihop tänderna eller rynkar pannan. Det är lätt att vänja sig vid att vara spänd utan att riktigt vara medveten om det. Ta ett djupt andetag, blunda och andas ut. Försök att slappna av i din sittande ställning och observera vad som händer i kroppen. Att bli medveten om spänningarna i kroppen är ett första steg och hjälper dig att hitta just dina problemområden.

Du är välkommen att kontakta oss på Naprapatkliniken för att få tips och råd om hur du kan förebygga och minska muskelspänning. Börja med en enkel avstressare redan i dag: Istället för att slentrianmässigt krolla sociala medier kan du ta en kort promenad i behagligt tempo på din lunchrast. Fokuser på andningen och känn ur axlarna sjunker till sitt naturliga läge. Det är vila i rörelse och hjälper dig att stressa ner fysiskt, psykiskt och mentalt.

Sköt om dig!
Peter & Björn

Vi hjälper dig att bli smärtfri på riktigt
Leg. naprapater Peter Westerlund tel: 070-577 22 82
Björn Lindblom, Piteånaprapaten tel: 070-595 25 35

Etiketter: naprapati, skuldra, nacke, stress
Naprapatkliniken i Piteå blogginlägg: Naprapaten tipsar: Skotta rätt

I dagarna har vi fått årets första ordentliga snöfall här längs Norrbottenskusten. Det brukar även innebära besök från ivriga skottare som tog i lite för mycket eller lite fel. Därför tar vi en favorit i repris: 

Snön kommer sällan när vi har tid för den, men gör dig själv en tjänst och ta dig tid att skotta med självinsikt och omtanke om din rygg. Här delar vi med oss av några tips: Om du sitter hela dagen vid datorn i ett hopsjunket läge, har samma hållning i bilen och ett i övrigt ganska stillasittande liv så finns det anledning att vara extra noga med tekniken. Tung snö och felaktiga rörelser kan leda till ryggbesvär och i värsta fall ryggskott. Precis som inför ett vanligt träningspass bör du värma upp innan du börjar skotta. Klä dig i lager som du lätt kan skala av när det börjar bli svettigt.

• Var lagom ihärdig. Skotta i omgångar och vila var femte minut.
• Tänk på tekniken. Böj benen, lägg kraften i benen och använd bukmuskulaturen. 
• Undvik att lyfta och vrida samtidigt.
• Ta hellre fler lätta tag än få tunga.
• Om du skottar med spade kan du prova att variera grepp och skotta några tag åt vänster och några åt höger. 
• Drick varje gång du vilar.
• Stressa inte.

Gick det ändå åt skogen? Ring oss, vi kan ryggar:
Peter/Naprapatkliniken: 070-577 22 82
Björn/Piteånaprapaten: 070-595 25 35 
 

Senaste inläggen

Arkiv

Etiketter